sånt som frustrerar

hej

idag har jag tänkt. pratade med en tjejkompis igår. hon har problem med en kille som är otrogen mot henne med en av hennes vänner. hon är så otroligt kär i honom och han är ju den enda och allt det där. tjejkompisen är en mycket veckar tjej och hon är rolig och smart, hon har det som får en att vilja ga henne allt hon vill ha.

jag har ofta tänkt på det perfekta förhållandet och tänkt att om jag bara hade en tjej som jag tykcte om skulle jag göra allt det där som andra tjockhuven inte gör. Spontana gester av kärlek och passionerade utspel.
jag skulle ge henne unika upplevelser. för vissa tjejer som jag träffat skulle jag kunna försaka allt, min löpning, mitt jobb, min familj. kärleken är det största och det finns inget tvivel om saken.
tänk att ha en familj som man kunde skämma bort och glädjas tillsammans med.(okej familj ligger långt bort, men en kärlek hade inte varit för mycket att begära)

det är därför jag blir frustrerad när jag hör min tjejkompis prata om tjockhuvet som är otrogen mot henne.

vissta flickor häver ur sig saker som "alla killar är idioter" eller "jag ska bli nunna". när jag hör det så kan jag inte hjälpa att tänka "du har bara träffat fel killar, kom med mig ska jag visa dig vad det hela handlar om"

men det är ju inte så att dom som vill väl och har allt ordnat i huvet, det är inte dom som längtar efter att få visa all sin kärlek som får någon tillbaka. det är dom som skiter i det som har allt dom alldrig önskat sig, och dom försummar det snabbt.

life's a bitch, tack för idag